From: Hans-Peter
Category: Kategori för detta inlägg
Date: 24 Jul 2000
Time: 11:24:51
Remote Name: 195.163.70.42
Hej !
Du undrade om dina koncentrationssvårigheter, din matthet och yrsel var något som bara du upplevde.
Du är inte ensam. Jag känner så väl igen det du beskriver. Det är så, och man är helt oförberedd inför situationen. Man är vilsen i tillvaron och känner inte igen sig själv.
Själv "åkte jag i diket" hösten 98. Jag föredrar det uttrycket framför "gå in i väggen". Den som kör mycket och fort riskerar naturligtvis att åka i diket, medan en som kör lite och långsamt naturligtvis har lättare att hållas på vägen. Jag tror däremot inte att vi är så dumma så vi medvetet "går in i en vägg"...
Några veckor efter min dikeskörning, då jag mest sov mig igenom dygnen, började jag bli otålig och ville ha svar av min läkare "när är jag frisk, hur lång tid tar det ?". Jag fick naturligtvis inget svar, för det går inte att ge, men vet idag att det behövs tålamod och tid. Tiden går ju, men ibland kan det vara lite si och så med tålamodet.
Ta den tid DU behöver, koppla bort det "tryck" som kan vara lätt att känna från sin omgivning, på att "vara tillbaks".
Ojdå, det blev endel ord, men min mening var att berätta för dig att dina symptom är du absolut inte ensam om. Jag har haft förmånen av att få delta i en kurs, där nästan alla var eller hade varit långtidssjukskrivna för utbrändhet, och berättelserna om upplevelser var mycket samstämmiga.
Ge dig tid !
;.) HP