From: Utbränd fembarnsmor
Category: Kategori för detta inlägg
Date: 01 Nov 2000
Time: 07:39:46
Remote Name: 213.64.148.95
Jag tror också att det finns två delar i det här med utbrändhet. Det är inga latmaskar som går i väggen. Tvärtom, det kanske är vi som brinner mest, engagerar oss mest och vill mest, och därmed inte märker när vår gräns är nådd. Problemet är att alla är så upptagna av att köra sitt eget race att ingen annan märker det heller. Därför tror jag att nyckelordet är LYSSNA. Del ett är att lära känna sig själv och sina behov så bra att man lär sig lyssna på kroppens signaler. Därefter är det viktigt att våga stå för dem och verkligen säga stopp när man hör något. Del två är att lära oss lyssna på varandra. Vi lever i ett samhälle där alla måste arbeta (mycket), för sitt uppehälle, ta hand om sin familj, sitt hem och även ta ansvar för samhällets utvekling. Detta oavsett vad som drabbar oss i våra liv. Vi måste lära oss inse att vi alla är olika och att vi därför inte kan ställa samma krav på alla individer. Alla kan inte arbeta i samma takt, dra in lika mycket pengar eller arbeta lika mycket under alla perioder av sitt liv. Men jorden är ett ekosystem och jag är övertygad om att vi alla har en speciell plats i detta. Det finns en röd tråd... Kropp och själ hör ihop. Det är dock bara vi själva som kan hitta vår egen del av den röda tråden, men vi måste börja leta (helst innan vi bänner ut oss). Det är inte acceptabelt att människor går omkring och mår dåligt under lång tid för att till slut gå i väggen. Det är individens ansvar att säga stopp, men det är samhällets ansvar att signalerna tas på allvar.
From:
Category: Kategori för detta inlägg
Date: 03 Jun 2001
Time: 08:44:44
Remote Name: 213.64.215.153